Hallands Nyheter
   
Väderprognos Väder Kontakta HN
KULTURNYHETER     

2004-10-18

NIOMANNABAND. Pink Floyd-showen "Shine On" gjorde succé, tre utsålda föreställningar på Stadsteatern i Falkenberg.
FOTO: HANS ERIC LARSSON

RENT MAGISKT

Visst gick det att göra en Pink Floyd-show - och det blev bra, fantastiskt bra

pink floyd-show
"SHINE ON"
Medverkande: Hans Schakonat, Magnus Nilsson, Mattias Mårtensson, Torbjörn Karlsson, Matilda Schough, Sara Carlsson, Jörgen Sonemalm, Rey-Ove Karlén, Johan Ljuslin, Henrik Ohlin
Längd: tre timmar (inklusive 20 minuters paus)
Stadsteatern Falkenberg, fredag 15/10

 
Klicka för förstoring
SÅNGERSKAN Matilda Schough....
FOTO: HANS ERIC LARSSON

 
Klicka för förstoring
... MAGNUS NILSSON, gitarr, och Jörgen Sonemalm, saxofon, i showen "Shine On".
FOTO: HANS ERIC LARSSON

"Går det verkligen att göra en Pink Floyd-show? Vi snackar om världens bästa band här!" Orden inleder programbladet och samma tankar susade genom mitt huvud när jag bänkade mig i det fullsatta Stadsteatern i fredags kväll. Bandet som gjort sig lika känt för sin fantastiska musik som för sina spektakulära scenshower borde väl vara en omöjlighet att ens försöka efterhärma? Min skepticism kommer på skam nästan omedelbart.
   
   Gitarristerna Schakonat, Nilsson och Sonemalm inleder akustiskt lågmält framför den fördragna ridån med "If" och "Goodbye Blue Sky" och den magiska stämningen infinner sig direkt.
   
   Magnus Nilsson placerar sig i en fåtölj framför en tv - en scen som varje sann Pink Floyd-älskare känner igen från filmen "The Wall" - och framför den sorgliga "Nobody Home". Och så mitt i "The Thin Ice" händer det: trummisen Torbjörn Karlsson dyker först upp, sjungande på "Pinks" tv-skärm och halvvägs in i låten dras ridån isär och ett fullfjädrat niomannaband drar igång med den obligatoriska runda filmduken bakom sig.
   
   Stämningen blir näst intill overklig; sällan eller aldrig har jag upplevt så perfekt ljudbild i något musikaliskt sammanhang tidigare, ljus- och bildshowen är imponerande och musiken är fulländat perfekt. Hjärtljudet i surroundhögtalarna leder oss in i "Breathe" och hela den klassiska LP:n "The Dark Side Of the Moon". Sångerskan Matilda Schough övertygar enormt i "The Great Gig in the Sky" och det är mer än en gång som jag måste hålla tillbaka glädjetårar.
   
   Efter paus ger man sig in i "Shine On You Crazy Diamond" och nu visas en bild av Syd Barrett, Floyds ursprungliga frontfigur som försvann in i drogdimman efter bara något år i rampljuset. I "Welcome to the Machine" släpper man originalversionen och gör ett mycket bra eget arr. Ärligt talat har plattan "Animals" aldrig hört till mina favoriter, men "Shine On" lyckas här överträffa originalen och när sångaren Henrik Ohlin gästar i "Sheep" får jag pytteskinn.
   
   Bandet återvänder därefter till material från "The Wall" och Ohlin återkommer i "In the Flesh". Han stiger upp som galen fascistledare ur en lucka i golvet och med hjälp av sina ficklampeförsedda, ansiktslösa medhjälpare pekar han ut misstänkta avvikare i publiken. När sedan den stora diskokulan i taket sveper in Stadsteatern i ett roterande stjärnregn till tonerna av den sorgliga och mäktigt vackra "Comfortably Numb", kan det helt enkelt inte bli bättre.
   
   Jag hoppas att showen inte är en engångsföreteelse utan att medlemmarna i "Shine On" nu tar showen till andra städer och att vi även får möjlighet att njuta av dem fler gånger i Falkenberg. När Schakonat liksom nästan omärkligt smyger in några toner från "Fearless" i avslutande "Wish You Were Here" tar jag detta som en ledtråd till att vi kan vänta oss en fortsättning på projektet.
   
   "Går det verkligen att göra en Pink Floyd-show?" Bandets fråga kan härmed besvaras med ett rungande ja. Närmare Pink Floyd än så här kan man inte komma och det vill inte säga lite.
   
   PER WRANNING
   kulturnoje@hn.se